måndag 30 april 2012

Det armeniska alfabet

Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken. Språket talas i Armenien, Turkiet, Iran, Syrien, Libanon, Grekland samt i Nagorno-Karabach. Utöver det talas armeniska av den armeniska diasporan som är spridd över hela världen. Språket skrivs med ett eget alfabet.


Tecken
Svensk transkription
Ա ա
a
Բ բ
b
Գ գ
g
Դ դ
d
Ե ե
e, je (initialt)
Զ զ
z
Է է
e
Ը ը
e
Թ թ
t
Ժ ժ
zj
Ի ի
i
Լ լ
l
Խ խ
ch
Ծ ծ
ts
Կ կ
k
Հ հ
h
Ձ ձ
dz
Ղ ղ
gh
Ճ ճ
tj
Մ մ
m
Յ յ
j, i (efter s, t, z)
Ն ն
n
Շ շ
sj
Ո ո
o, vo (initialt)
Չ չ
tj
Պ պ
p
Ջ ջ
dzj
Ռ ռ
r
Ս ս
s
Վ վ
v
Տ տ
t
Ր ր
r
Ց ց
ts
Ւ ւ
w
Փ փ
p
Ք ք
k
Օ օ
o
Ֆ ֆ
f
  


Informationen är hämtat från Wikipedia Armenska - Wikipedia

Stor
bokstav
Liten
bokstav
Uttal på
östarm.
Uttal på
västarm.
Bokstavens
namn
Transkr.
namn
Numeriskt
värde             
Ա
ա
[ɑ]
[ɑ]
այբ
ajb
1
Բ
բ
[b]
[pʰ]
բեն
ben
2
Գ
գ
[g]
[kʰ]
գիմ
gin
3
Դ
դ
[d]
[tʰ]
դա
da
4
Ե
ե
[ɛ], [jɛ]
[ɛ], [jɛ]
եչ
jetj
5
Զ
զ
[z]
[z]
զա
za
6
Է
է
[ɛ]
[ɛ]
է
e
7
Ը
ը
[ə]
[ə]
ըթ
et
8
Թ
թ
[tʰ]
[tʰ]
թո
to
9
Ժ
ժ
[ʒ]
[ʒ]
ժե
zje
10
Ի
ի
[i]
[i]
ինի
ini
20
Լ
լ
[l]
[l]
լյուն
ljun
30
Խ
խ
[χ]
[χ]
խե
che
40
Ծ
ծ
[tsʼ]
[dz]
ծա
tsa
50
Կ
կ
[kʼ]
[g]
կեն
ken
60
Հ
հ
[h]
[h]
հո
ho
70
Ձ
ձ
[dz]
[tsʰ]
ձա
dza
80
Ղ
ղ
[ʁ]
[ʁ]
ղատ
ghat
90

ճ
[tʃʼ]
[ʤ]
ճե
tje
100
Մ
մ
[m]
[m]
մեն
men
200
Յ
յ
[j]
[h], [j]
հի
hi
300
Ն
ն
[n]
[n]
նու
Ճ
400
Շ
շ
[ʃ]
[ʃ]
շա
sja
500
Ո
ո
[o], [vo]
[o], [vo]
վո
vo
600
Չ
չ
[tʃʰ]
[tʃʰ]
չա
tja
700
Պ
պ
[pʼ]
[b]
պե
pe
800
Ջ
ջ
[ʤ]
[tʃʰ]
ջե
dzje
900
Ռ
ռ
[ɾ]
[ɾ]
ռա
ra
1000
Ս
ս
[s]
[s]
սե
se
2000
Վ
վ
[v]
[v]
վեվ
vev
3000
Տ
տ
[tʼ]
[d]
տյուն
tiun
4000
Ր
ր
[r]
[r]
րե
re
5000
Ց
ց
[tsʰ]
[tsʰ]
ցո
tso
6000
Ւ
ւ
[v]
[v]
ու
u
7000
Փ
փ
[pʰ]
[pʰ]
փյուր
pjur
8000
Ք
ք
[kʰ]
[kʰ]
քե
ke
9000
և
ևվ
[ɛv], [jɛv]
[ɛv], [jɛv]

Օ
օ
[o]
[o]
օ
o

Ֆ
ֆ
[f]
[f]
ֆե
fe

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar