Demirgiam framställs som en äventyrare. Han bosatte sig i ett hus vid Ulriksdal. Huset beskrivs som ett hem i "orientalisk lyx", där asiatiska kvinnor uppförde slöjdans. Dessa kvinnor fördes sedan vidare till Ryssland, där de påstods ha prostituerats. Han fick svenskt medborgarskap, Svärdsorden, Vasaordens storkors, och lyckades också få den sistnämnda orden till den egyptiske khedivens mor.
Armeniska kapellet i Solna uppförd 1860 av Ohan Demirgian.
Demirgian erbjöd sig att agera agent för förhandlingarna om ett nytt äktenskap för änkeprinsessan Teresia kort före hennes omyndighetsförklaring på 1870-talet. Han ska under sina sista år ha skickat flera utpressningsbrev till svenska hovet. Han intogs på sinnessjukhus i Marseille, där han avled.
Jag hittar ingen bild på Ohan, men John Panzio, som tillsammans med Ohan Demirgian var en av Karl XV:s gunstlingar, och även hans närvaro vid hovet orsakade skandal. Han fick officiellt titeln "extra kammartjänare" och var bland annat kungens piprensare. År 1866 avskedades han från sin tjänst. Det ryktades att hovdamerna hade klagat på att han varit närgången. Officiellt avskedades han för att han skulle ha stulit av kungens cigarrer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar